Brighton läste och tog det lungt på den stora kyrkogården, men något kändes konstigt för Brighton, hon hade känt sådär en gång förut, hon fick en känsla av trötthet.  

Brighton slog ihop boken hon hade läst i. Hon satt på bänken och tänkte. Det var mycket tyst i den jättelika kyrogården, även om Brighton gillar tystnad så kändes det här kusligt.  

Brighton ställde sig upp och började gå någon annan stanns även om hon kände att hon skulle somna så fortsatte hon gå, men hon tänkte på att hon måste hitta en bänk, som hon kan sova på.  

Brighton hittade ett ställe där hon kunde sitta på, nämligen platsen där alla djur är begravade finns, hon hoppades att hon inte skulle få besök där.  

Hon satte sig på stenbänken och så började hennes ögon slockna medans hon la sina ben på bänken, innan hon hann somna såg hon någon öppna grinden och sen så slocknade hon.

Brighton vaknade och märkte att en man satt brevid henne, en man hon aldrig hade sätt i staden. Den här staden är en sådan stad som alla känner varandra även om hon presis hade flyttat hit. Mannen kollade in i sin bok och sa: Jaså du är vaken, men inget mer.